tisdag 23 mars 2010
Tröghet
Idag undersöktes det om tröghet inom rörelse. 3 små experiment.. .....
Vilket ägg är okokt?
Hur kommer detta sig? Så här lyder tröghetslagen....
Ett föremål vill behålla sin rörelse, oförändrad till fart och riktning, så länge det inte påverkas av någon annan yttre kraft.
Vad betyder detta för ägget och ägg gulan?
onsdag 17 mars 2010
fredag 12 mars 2010
Massa och tyngd
Massa och tyngd
Idag gav Kenth oss ett ”roligt” papper, med uppgifter om skillnaden mellan massa och tyngd. Även lite om dragningskraft.
Vi kom fram till att 1 Newton(enhet för tyngdkraft) är 100g på jorden. Då är alltså 10N = 1kg.
Sedan letade vi på internet alternativt i fysikboken – och fick reda på att dragningskraften på månen är en femtedel av jordens – alltså 1kg = 2N på månen.
Kramar från Frida, Becca & Emilia i 9A1 :)
Källa: http://divage.files.wordpress.com/2009/07/jorden-med-manen.jpg
onsdag 10 mars 2010
Friktion
Svar på frågorna SÅ FUNGERAR FRIKTION
Friktion betyder bromsningskraft, När tyngden ökar så blir det en större friktion. Det bli mer friktion på ett t.ex. skrovligt underlag. Om du drar en låda på is så blir det mindre friktion än om du drar den på grus.
Det är större friktion på glidfriktionen än på rullfriktionen. Det kan man ju tänka sig på en bil. Om man skulle låsa hjulen på bilen och drar den med en lastbil så blir det ju trögare än om den hade rullat, alltså högre friktion.
Friktionen är stor om man sågar i sten. Friktionen är liten om man skär i smör.
Om det är halt ute så är det viktigt att man tänker på att köra försiktigt, ha vinterdäck (däck med dubbar i) och att försöka hålla sig till grusade vägar. För att det är inte lika stor friktion när vägen är helt isig. Gummihjulen får inget fäste. Och om man har dubbar som tar i så är det mer friktion eller om det är grus så tar gummit i gruset och gruset i isen. Du ökar friktionen på vägbanan om det är grus på den.
Om du får vattenplaning så är det att hjulen inte har någon kontakt med vägen. Vatten har kommit in i mönstret på hjulen och det är bara vatten mellan gummit och marken. Så du har ingen chans att styra bilen. Därför så är det viktigt att köra sakta och försiktigt i vattenpölar. Det är lättare att få vattenplaning med bil än med t.ex. cykel. För bilen har en större och plattare yta på sina hjul.
Tackar Lisa Palm för sammanfattningen
Friktion betyder bromsningskraft, När tyngden ökar så blir det en större friktion. Det bli mer friktion på ett t.ex. skrovligt underlag. Om du drar en låda på is så blir det mindre friktion än om du drar den på grus.
Det är större friktion på glidfriktionen än på rullfriktionen. Det kan man ju tänka sig på en bil. Om man skulle låsa hjulen på bilen och drar den med en lastbil så blir det ju trögare än om den hade rullat, alltså högre friktion.
Friktionen är stor om man sågar i sten. Friktionen är liten om man skär i smör.
Om det är halt ute så är det viktigt att man tänker på att köra försiktigt, ha vinterdäck (däck med dubbar i) och att försöka hålla sig till grusade vägar. För att det är inte lika stor friktion när vägen är helt isig. Gummihjulen får inget fäste. Och om man har dubbar som tar i så är det mer friktion eller om det är grus så tar gummit i gruset och gruset i isen. Du ökar friktionen på vägbanan om det är grus på den.
Om du får vattenplaning så är det att hjulen inte har någon kontakt med vägen. Vatten har kommit in i mönstret på hjulen och det är bara vatten mellan gummit och marken. Så du har ingen chans att styra bilen. Därför så är det viktigt att köra sakta och försiktigt i vattenpölar. Det är lättare att få vattenplaning med bil än med t.ex. cykel. För bilen har en större och plattare yta på sina hjul.
Tackar Lisa Palm för sammanfattningen
tisdag 9 mars 2010
Så fungerar friktion
Bilder från friktionslabb...
Friktion betyder ju bromsande kraft. Här mäts friktionen som bordet har mot trälådan.
Mindre friktion
För att minska på friktionen den bromsande kraften kan man använda hjul. Denna bild visar hur den kraften minskar.
För att läsa mer om friktion gå in på NE.se
För att läsa mer om
onsdag 3 mars 2010
Rita krafter
tisdag 2 mars 2010
Kraftmätare
måndag 1 mars 2010
Betygkriterier
Apelskolan
Kurs: Kraft, rörelse och arbete
Betygskriterier
För att få godkänt skall du…
Veta skillnaden mellan massa och tyngd
Kunna mäta krafter med en dynamometer och känna till enheten för kraft
Kunna förklara varför ett föremåls läge är stabilt eller inte, samt ge exempel på detta.
Ge någon förklaring till vad kraft är och ge flera exempel från vår omgivning på krafter som verkar.
Veta vad som menas med gravitationskraft, normalkraft och friktionskraft
Veta hur man ritar krafter som verkar på ett föremål
Veta att alla krafter här på jorden har en motkraft och att om inte krafter och motkrafter är lika stora uppstår en rörelse.
Kunna beräkna vilken kraft ett föremål har som har massan…….
Känna till sätt att ”spara kraft” , t.ex. hävarm och lutande planet och kunna ge exempel på detta i vardagen.
Veta vad som menas med likformig rörelse och kunna räkna med sambandet Sträckan = hastighet • tid.
Kunna förklara vad som menas med tröghet och kunna ge exempel på tröghet.
Veta som menas med accelererad rörelse och retarderad rörelse.
Veta vad som menas med mekaniskt arbete och kunna göra beräkningar enligt formeln arbete= kraft • väg ( W= F•s )
För att få väl godkänt ska du också….
Veta vilka krafter som samverkar när det gäller himlakroppars rörelser kring varandra och satelliternas rörelser kring jorden.
Kunna sätta ihop två eller flera krafter som verkar på ett föremål och ta reda på resultanten.
Veta vad som menas med begrepp som vridmoment och göra beräkningar med krafter som verkar på hävarmar.
Kunna förklara mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg.
Kunna förklara en rörelse utifrån något diagram.
Förstå och förklara skillnaden mellan lägesenergi och rörelseenergi.
För att få mycket väl godkänt ska du dessutom…
Kunna dela upp kraftresultanten i olika delar för att se hur delkrafterna verkar på ett föremål.
Kunna förklara hur tidvatten uppstår och vad som påverkar dess storlek.
Kunna utföra mer komplicerade beräkningar med hävstänger och vridmoment
Kurs: Kraft, rörelse och arbete
Betygskriterier
För att få godkänt skall du…
Veta skillnaden mellan massa och tyngd
Kunna mäta krafter med en dynamometer och känna till enheten för kraft
Kunna förklara varför ett föremåls läge är stabilt eller inte, samt ge exempel på detta.
Ge någon förklaring till vad kraft är och ge flera exempel från vår omgivning på krafter som verkar.
Veta vad som menas med gravitationskraft, normalkraft och friktionskraft
Veta hur man ritar krafter som verkar på ett föremål
Veta att alla krafter här på jorden har en motkraft och att om inte krafter och motkrafter är lika stora uppstår en rörelse.
Kunna beräkna vilken kraft ett föremål har som har massan…….
Känna till sätt att ”spara kraft” , t.ex. hävarm och lutande planet och kunna ge exempel på detta i vardagen.
Veta vad som menas med likformig rörelse och kunna räkna med sambandet Sträckan = hastighet • tid.
Kunna förklara vad som menas med tröghet och kunna ge exempel på tröghet.
Veta som menas med accelererad rörelse och retarderad rörelse.
Veta vad som menas med mekaniskt arbete och kunna göra beräkningar enligt formeln arbete= kraft • väg ( W= F•s )
För att få väl godkänt ska du också….
Veta vilka krafter som samverkar när det gäller himlakroppars rörelser kring varandra och satelliternas rörelser kring jorden.
Kunna sätta ihop två eller flera krafter som verkar på ett föremål och ta reda på resultanten.
Veta vad som menas med begrepp som vridmoment och göra beräkningar med krafter som verkar på hävarmar.
Kunna förklara mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg.
Kunna förklara en rörelse utifrån något diagram.
Förstå och förklara skillnaden mellan lägesenergi och rörelseenergi.
För att få mycket väl godkänt ska du dessutom…
Kunna dela upp kraftresultanten i olika delar för att se hur delkrafterna verkar på ett föremål.
Kunna förklara hur tidvatten uppstår och vad som påverkar dess storlek.
Kunna utföra mer komplicerade beräkningar med hävstänger och vridmoment
Kraft o Rörelse
Under v 9 till 13 arbetar vi med området kraft och rörelse. Vi avslutar innan påsklovet. I området ingår:
att lära sig om olika typer av krafter och hur de verkar
att lära sig om Isac Newton och gravitation
att lära sig om hur världsbilden förändras genom tiderna
att lära sig att mäta krafter med en dynamometer och rita ut kraftpilar i figurer
att lära sig hur en hävstång fungerar
att mäta hastigheter och kunna räkna ut hastigheter
att lära sig om acceleration och inbromsning
att lära sig om vad som händer vid fritt fall och vid kaströrelser
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)